Efter några lyssningar av Thåströms nya album så kan jag inte säga annat än att jag är totalt mållös. Han har gjort det, IGEN. Jag minns inte när jag hade så här mycket gåshud och fick så mycke rysningar sist. Varenda låt är fanimej bra, det är inte illa pinkat. Det är en rätt mörk skiva, smärtan i hans röst är obeskrivlig.
Favoriter hittils:
Över sundet
Den druckne matrosens sång (ingen överraskning att man skulle få gåshud på den precis)
Kort biografi med ett litet testamente
Långtbort
Nu längtar jag ju bara ännumer till den fjärde! Över sundet, linnéa, kärlek är för dom och som tåg av längtan är nog riktigt härliga Live! Resten är nog också fruktansvärt bra live, allt är bra live. Jag vet det, allt. Inget kan bli dåligt till hans röst.
Sen håller vi tummarna för att han spelar den druckne matrosens sång, das neue konzept (han spelade ju die mauer i fjol...) alla vill till himlen, märk hur vår skugga och en perfekt värld den fjärde.
Kärlek är för dom
fredag 13 mars 2009
Upplagd av ryggsim kl. 18:43
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar