Byn

Borlänge i all ära men inget klår nog byn ändå. Som idag på bussen hem till byn så kändes det så skönt att åka. Ingen ilsken chaufför som inte säger hej när man går på utan det var ett glatt: "men hej på dig". Då blir man glad. Ingen kapplöpning i rondellerna, utan ett lugnt flow. Ingen kapplöpning överhuvudtaget. Men det bästa är nog ändå, inga tvärnitar vid hållplatserna OCH kompishållplatser. Jag fick t.ex gå av i korsningen vid dalkullan så jag skulle slippa ta en omväg. UTAN ATT BE OM DET. Åh älskar det!
Byn, jag kanske inte saknar dig jämt men nog tycker jag om dig.
Feber? JOHO! Ska slänga ikull mig nu igen.

oh btw, nästa helg börjas det. Två heldagar på jobbet, känns fantastic